- Berit

Här har jag legat hela vintern på soffan. Väldigt ofta har den varit ledig på kvällarna. Ja, människan har varit hos den där hästen. Någon gång om dagen har jag luktat på vädret när dörren varit öppen men som tur är har jag lyckats vara på den rätta sidan (insidan) när den stängts. Livet har helt enkelt varit makligt och lugnt.....tills.

I fredags kom människan hem och hade en sån där skällis i ett snöre. Efter kom ongen bärandes på en bur och en stor bärkass med saker. HJÄLP han tänker flytta hit, skällisen alltså. Jag tog mitt största pantersprång upp i köksfönstret och in bakom gardinen. Jojomensan, ongen ställde ner buren i öppningen till köksdörren och sa.

- Nu kan inte hunden komma in och katten kan komma ut om hon vill.

Jag kan ju säga att jag låg bakom gardinen hela kvällen. När natten kom fick hunden sova i ongens rum med stängd dörr och jag fick som tur var komma ut från köket så jag kunde kissa på min toalett. Sova i sängen fick jag också göra men när morgonen kom blev jag instängd i köket igen. Fram på dagen fick jag lust att nosa lite på hunden.

Han var inte så farlig så till slut kunde jag sakta och försiktigt återta min plats på soffan. På kvällen kom en annan människa och hämtade honom. Puh säger jag, jobbigt var det och två dagar räcker.

Förvisad till fönsterbräda med matskål, märk att det BARA är torrisar :(

Människan sa

- det går nog bra

och så tog hon bort buren och Skällisen närmar sig, bläää om

Om jag tittar bort så finns han kanske inte, för nu är han läskigt nära

  .

Han var inte så farlig, jag kan ligga här på soffan om jag glor hår tpå honom

så han fattar vem som bestämmer.