- Bodi -

Människan har försvunnit. Jag har inte sett henne på flera dagar. Vågar ju inte hoppas något ännu men......kan jag ha blivit av med henne? Den där andra gapande människan skulle ha varit här igår men hon kom inte hon heller.

Kanske att jag slipper gå så där med föttena  nu och kan få bli utsläppt på sommarbete istället. Hoppas!!!

- Bodi -

Jag hoppade igår.

Jag blev så sugen. Nu har jag såååå dåligt samvete. Vi skulle över en bäck i skogen och människan trodde ju att jag skulle gå försiktigt över som jag brukar, men jag bleeeev så sugan så jag var bara tvungen att hoppa. Det gick bra! Hon höll sig kvar!

- Du kan väl inte hoppa när jag har mina töltläder, gastade människan.

- Vadå töltläder. Skulle inte jag kunna hoppa för att hon har töltlädet! Jisses, och töltläder förresten, varför skall hon ha det? Det är väl jag som töltar!!! Hon klamrar sig ju bara fast ju.

Var jag taskig eller? Neeeej, hon får ju sluta fisrida!

   - Bodi

Katten har skadat ett ben. Hon fick åka till veterinären och få en jättestor spruta med smärtstillande. Nu ligger hon på sängen och skall äta jätteäcklig meducin i flera dagar så under tiden snor jag denna blogg.

Det är jag som är hästen. Jag skall nu berätta om mig och människan.

Människan kom en dag förra sommaren och skulle skritta tre varv. Ok, det kan väl gå an om hon blir glad för det. man är ju en gentleman. Meeeeen, hon red ju en hel timma!!! Inte nog med det utan hon kom igen och igen och igen och nu verkar jag inte kunna bli av med henne. I början nöjde hon sig med att jag gick i en för mig bekväm grisepass men nu är hon mera vrång och vill att jag skall gå så där med fötterna, ett, två, tre, fyr, ett, två tre, fyr, tölt. Hur urjobbigt som helst och jag blir genomsvettig. Ibland kommer det en annan människa. Hon ställer sig mitt i ridbanan och gapar. Då får jag riktigt skärpa mig och gå mitt finaste. Då blir min människa så lycklig och klappar och pussar mig och säger att jag är VÄRLDENS bästa häst och då tycker jag atthon är helt ok att ha. Sen kommer hårda dagar när hon skall träna på det hon lärt sig. Har ni också sådana människor runt er?

I morse kom hon medan jag låg högt uppe på berget och latade mig i solvärman och då ville att vi skuller ut och rida.

Pust, ingen rast och ro alls.

Lisa red med på min kompis Krummi och ponnyn fick också följa med. Han behövde inte bära på någon människa.

Det var ganska mysigt i skogen och jag gick sååååååå bra sa människan och då blir ju jag också glad.

Hejsvejs så länge.

Nu har hon mockat hagen och boxen så nu ska jag lata mig igen tills nästa gång hon kommer.